onsdag 6 oktober 2010

sid. 147-207

Rapport 4
Avslutningen. När hon äntligen nådde målet verkade hon inte lika upprymd över det som hon trodde att hon skulle bli. Norrskenet kanske inte var det ultimata trots allt? Eller så hade hon kanske redan hittat det på vägen, i form av Jim?Jag tror att det ultimata är när man blir nöjd med livet, när man har accepterat att livet inte alltid kan vara på topp, men att man gör det bästa av vad man har och framförallt att man är lycklig.

-Jag har laddat den, säger jag. Med en kula. Jag blev så sugen på att leka rysk roulette när jag såg hur skojigt du hade när du gjorde det...
-Visst var det roligt? skriker jag. Visst var det roligt, Jim!
Jag hatar honom, hatar den jäveln. Jag hatar Emelie också. Det är hon som gjort att jag är här nu, tillsammans med en galning till så kallad pojkvän, mitt ute i en ödemark som varken gett mig någon insikt om vad frihet egentligen innebär eller vad det ultimata handlar om. s.193-194

Tycker de att det är kul att leka med döden på något sätt? Vad tänkte Jim egentligen när han kom in i macken med pistolen i handen och sen bara skrattade efteråt? Han kunde ju ha dött, ifall inte Janis hade hoppat på honom och riktat pistolen åt ett annat håll... Jag förstår verkligen varför hon gjorde det. Sen i bilen alltså, med pistolen. Hon helt enkelt tappade allt, men det är förståligt. För det var ju trots allt inte så länge sen som hon såg sin bästa vän skjuta huvudet av sig och det sätter nog spår. Tänk att få se två personer som du håller av, hålla en pistol mot huvudet och sen trycka av på mindre än ett år. Vad hemskt det måste vara. Så hon ville väl på något visa hur det kändes, få någon att förstå henne.
Jag tyckte det var jättehärligt att läsa just det här stycket, det gjorde mig stolt över henne på något vis. Att hon äntligen gav utlopp för sina känslor, för jag tror att den här händelsen har många kopplingar till vad som hände med Emelie…

Överlag var den här boken faktiskt riktigt bra. Fast slutet kan man ju diskutera… För vissa gillar när det slutar så att man själv får tänka vad som hände sen, medan vissa inte gör det och vill veta vad som händer typ om tio år i berättelsen, om Janis och Jim fortfarande träffas och vad Janis egentligen har gjort med sitt liv. Eftersom hon tänker väldigt mycket på sin framtid i boken, kan det vara ganska intressant att veta. Slutrapport…

//Rebecka L

1 kommentar:

  1. Tror du att Johanna planerar en uppföljning? I vissa böcker kan man få en bestämd uppfattning av att det kommer en fortsättning. Själv kände jag det nog inte så när jag läste den. Tack för dina inlägg om Janis den magnifika.

    SvaraRadera